Miljö-, klimat- och energifrågorna börjar bli en sådan naturlig del av den politiska debatten att det är svårt att särskilja några större ideologiska skillnader partierna emellan. De flesta är överens om att det är mänsklig aktivitet som orsakar växthuseffekten. Folkpartiet är det regeringsparti som är mest kärnkraftskramande. Sett ur ett teknikneutralt perspektiv så är kärnkraft idag en del i energilösningarna även i framtiden.Men kärnkraften måste problematiseras mycket mer. Det är viktigt att tala klarspråk. Kärnkraften släpper t.ex. inte ut signifikanta mängder växthusgaser i reaktorn. Däremot är uranbrytning och -anrikning i allra högsta grad energikrävande processer med omfattande utsläpp. För att inte tala om miljökonsekvenserna i urangruvornas närhet. Jag har ofta talat om vikten av livscykelanalyser "for dummies" - sådana som jag - så att man som lekman kan bilda sig en nyanserad uppfattning om de olika energislagen sol-, vind-, vatten-, kärn- och vågkraft. Från ax till limpa fast för energi.
Igår hade jag turen att möta en strålningsfysiker som klarade av att korsa naturvetenskap med en vokabulär som går att förstå. Jag är fortsatt kritisk till kärnkraft men med våra dryga fyra kilo Becquerel i kroppen per person utropar jag idag STRÅLANDE och inser att det är dags för en mycket intensivare liberal-ideologisk miljödebatt.
Mer:
Hans Blix om kärnvapen och -kraft från Fokus, slutförvaring kärnavfall ur Fokus, brytningsproblematik från Greenpeace, BBC om nya reaktor, Ignalina, Tjernobyl 1986 från SR Minnen, om alliansens energiuppgörelse från Svenskt Näringsliv, på regeringen länk till pdf från den 6 februari 2009, dagen efter att energiuppgörelsen presenterats, Svenska Naturskyddsföreningen om kärnkraft efter energiöverenskommelsen, WWF om personliga miljölöften, Klimattoppmötet i Köpenhamn 7-18 december 2009, Centrum för biologisk mångfald (SLU/Uppsala universitet), Anders Wijkman, Carl Schlyter.
För dem av er som är på plats i Bxl, fördjupning på måndag om Telekom paketets tredje läsning, från Henrik Alexandersson.
Att lyssna på Greenpeace, WWF och SNF angående kärnkraft är lite som att lyssna på Pastor Phelps angående Sverige.
SvaraRaderaOrganisationerna har ett mycket starkt egenintresse att forsätta hata kärnkraft. Dessa intressen har mycket lite med miljö att göra och handlar mer om deras egen överlevnad som organisationer eftersom de är helt rökta om de måste erkänna att de i över 30 år kämpat emot en klimatsmart och konkurrenskraftig ersättare till kol.
Det är fult med fanatism och fundamentalism oavsett i vilken skepnad den visar sig.
SvaraRaderaPå tal om uranbrytning... följande artikel avslöjar en mycket intressant vinkel på hela debatten.
SvaraRaderaKina kan dra åt metallkranen
Kina står för 95% av världsproduktionen av neodym. Om Kina stryper flöder av neodym(ium), då hamnar många branscher i knipa.... hårddisktillverkare, elmotortillverkare (hej då elbilar?) och vindkraft. Neodym används till vindkraftsturbiner. Ca 250-500 kg neodym per megawatt. Detta sätter ett absolut tak på hur snabbt vi kan bygga ut vindkraft.
Den stora ironin i detta är det som står längre ned i artikeln:
Kazakstan tillhör en av de stora leverantörerna av uran i världen, och utvinningen görs i dagbrott. Man räknar med att den nya verksamheten ska kunna producera 15000 ton sällsynta jordartsmetaller 2015 ur restprodukterna från uranproduktionen.
Ergo: vindkraftssatsningen kan, möjligen, blir beroende av Kazakstansk uranbrytning.
Jag tycke ironin är fantastisk. :D