#openNGO - att lobba och att låta sig lobbas på

Här sammanfattar jag dagens erfarenhet i kortvlogg. Erfarenheten att låta mig påverkas av människorättsorganisationen Amnesty:



Politiker är beroende av information från lobbyister och lobbyorganisationer. Det var ett innehållsmässigt intressant möte med Amnesty idag där vi talade om internationella brottmålsdomstolen ICC, Romstadgan (PDF Rome Statute), ESK-protokollet, lite om FIAN, migrantarbetares rättigheter (CMW), papperslösas rättigheter, svensk tortyrlagstiftning och hur man lagför brottet.

Jag fick den direkta frågan vad jag tycker om de här ämnena och jag fick svara på en enkät med frågor som bara hade svaret ja/nej utan några andra alternativ. Det är viktiga frågor, utan tvekan, men att svara ja/nej på frågor som väcker ytterligare frågor är inte odelat enkelt. Jag kan tänka mig att många blir överrumplade av den här lobbymetoden. Det är ett mycket effektivt grepp - särskilt bland de politiker som har liten eller ingen förförståelse.

För att väga upp informationen jag fick från Amnesty ska jag försöka hämta in mer från andra människorättsorganisationer som Human Rights Watch (länk om vad HRW tyckte om svenskt agerande i samband med utlämningen av de två egyptierna). Fenomenet med lobbyisternas påtryckningar nämnde jag även helt kort i slutet på den här artikeln från Almedalen. Jag har inget principiellt emot det och innehållsmässigt får dagens Amnesty-möte full pott som lobbymöte mätt. Jag lämnade mötet med många nya intressanta frågeställningar som berör på både ämnena vi tog upp och den slutna lobbyismen som fenomen. Än så länge är det långt till transparens och #openNGO - öppna frivilligorganisationer.

Tilläggsinfo:
Länk till Bodil Ceballos med fleras motion i riksdagen om tilläggsprotokollet från 2009. Den som bloggar bäst om folkrätten på svenska är naturligtvis Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet, här hans senaste inlägg om ICC.